En gruvpickare till vänster, han spettade loss stenblock efter tillmakningen. Gröndal kom och berättade om sitt projekt, det nya anrikningsverket. Man kom och mala sönder stenarna till sand och elektromagneter fångade upp magnetiten. På så sätt fick man ur allt järn ur berget. Gruvkärringarna blev därmed arbetslösa. Biprodukten blev slig, en grå sand som ofta användes till underlag för vägbyggen här i Bergslagen.

Vår fogde hamnade i diskussion med Gröndal om bl a elektriciteten som fortfarande 1904 inte fanns i
Flogberget. Gruvfrun till höger visade sig ibland och påminde om att inga svordomar fick förekomma i
hennes gruva.

Timmer i gruvan som användes till tillmakningen. Till höger ett hål i väggen. Kvällen avslutades med svagdricka och "klämma". Det var den godaste och största falukorvsskiva jag sett och ätit, mellan två runda bröd med senap. Jättegott! Jag gjorde mitt livs affär, jag köpte en aktie för 20 kronor, som var värd 1000 kronor år 1904!  ;-)

Var namnet Flogberget kommer ifrån vet man inte. En sägen förtäljer att Gustav Vasa på sin tid skickade upp en geolog till gruvan för att utröna om det fanns silver. Han kom tillbaka till kungen och berättade att en drake vaktade silverskatten. Det som draken sprutar ut kallas för floga. Man har aldrig någonsin brutit silver i Flogberget, det är därför som det är så bördigt och fint där. Järnet fäller inte ut några giftiga ämnen vid brytningen. Marken är kalkrik och det växer orkidéer och andra sällsynta växter inom området.

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

« Tillbaka

bergslagsanor.com